Var är framtiden?
Det verkar som att jag inte alls kan hålla min blogg à jour. =) Men men, alla gör vi så gott vi kan; just nu är det mycket att hålla i huvudet och jag borde väl egentligen ta mig i kragen och få allting färdigt. Problemet är bara att man alltid är så beroende av andra.
Till att börja med har jag nu börjat med smidet på allvar. Jag har fått min hammare, min tång och de två böckerna. "Knivboken" är en enorm tillgång, med färgbilder på varje steg i processen och dessutom utförliga beskrivningar till både skaft och slida. När det även visas variationer på allt så blir det ett plus i kanten. Bok nummer två handlar om damaskusstål, eller mönstervällt stål som det också kallas. Jag ska inte gå in på vad det görs av och hur man gör det, utan det får räcka med att jag säger att det är nästa steg i smidet. Måste lära mig grunderna först...
Till min stora lycka upptäckte jag att K-Rauta har allt jag behöver för att bygga mig en liten ässja. Tegel, eldfast tegel, skyddshandskar, murbruk och en del verktyg. Snart är det väl bara materialet att smida av som fattas!
Så har vi skrivandet. Jag förväntar mig inte att alla ska veta vad det är, men för tillfället känns det som att jag överhopas med förfrågningar angående det. Fyra biografier på en vecka och så eget jobb förstås. Det känns emellertid som att jag är rätt improduktiv på den egna fronten just nu. Nå, det kommer väl det också, men jag tror jag ska försöka få mina grejer färdiga nu. Det börjar bli dags.
Så till sist har vi den övriga tiden. Att jobba börjar jag vänja mig vid faktiskt; det är inte så farligt att stiga upp tidigt om man väl får sluta tidigt. Har ju liksom eftermiddagen för mig själv då det bara är att välja vad man gör. Som vanligt går det rätt mycket tid till att sitta här vid datorn. För mycket kanske, men å andra sidan har jag kontakt med alla kompisar här. Det känns skönt att nästan alltid ha någon att samtala med, så må det vara via chatten eller MSN.
Annars fortsätter träningen som innan. Gymmet tre dagar i veckan och lite löpning däremellan; det känns bra att kunna använda kroppen till olika saker och märka att det faktiskt ger resultat. Man mår bättre, sover bättre och klarar mer än innan. Det är rätt praktiskt när man tänker efter. =)
Till allra sist har jag sparat helgen som varit... Det har varit en mycket bra helg, en som tog sin början i en röd liten bil på en parkering i Spånga. Jag plockade upp mina "brothers in arms" och vi satte kurs på landstället i Nässjö! En intressant sak var att träffa Laigus, något som inte alls kändes konstigt och som givetvis inte borde göra det; vi har trots allt känt varandra ett bra tag utan att för den skull ha träffats IRL. Nattis och Klfh, er har jag träffat innan men det gör inte saken sämre för det. =P
Väl nere i Nässjö drog vi direkt in i staden med rutorna nere, ivrigt diggande Pugh Rågefeldts "Stockholm" till nässjöbornas förtret. "Småland, here comes the 08 crew!" Nå, nu var vi bara två stockholmare, men Nattis och Lai fick vara med på ett hörn. Kort berättat, vi fick fatt i vår vän Imortal och åkte ut för att lämna väskor och annat skräp på landet. Därefter bar det av in till stan igen för att hämta Damas. Jag lyckades fälla kommentaren "Jag tror han har krulligt hår", och när vi sedan hittade den lille jeppen inne i ankomsthallen var mitt påstående ett faktum. Huruvida "Jag sade ju att han var krullig!" är rätt hälsningsfras lämnar jag osagt...
Frågan var dock: "Var är Ara?". Ett telefonsamtal senare visste vi att han åkt fel och dragit till Uddevalla. Av alla ställen. ^^ Men han kom rätt till slut, så där vid kvart i sju ungefär och en dryg timme senare än planerat.
Helgen som därefter följde var i stort sett en av de bästa på länge. Att bara hänga med polarna man trivs bäst med är alltid fint, men roar man sig också med lite vapenträning ( - svärdet), badar, fiskar och snackar så blir det extra bra. Synd bara att den fina frisbeen gick i två delar. Den var inte gjord som slagpåse.
Hur som helst, det var en intressant upplevelse att bara vara D-N för en gångs skull. Omvänt var det säkerligen en upplevelse att åka bil med mig som chaufför; 170 på landsvägen var rätt nice, men vad kan man göra när det är tomt, raksträcka och bilen är rapp som en anka på extacy?
Nej, jag måste sova nu. Duscha också. ^^ Usch. Sen kväll, tidig morgon, vilket resulterar i tupplur efter jobbet imorgon. Ha det gött! Bröder och systrar, sov gott och vakna. Ni andra, ja, ni får väl göra vad fan ni vill. =)
Till att börja med har jag nu börjat med smidet på allvar. Jag har fått min hammare, min tång och de två böckerna. "Knivboken" är en enorm tillgång, med färgbilder på varje steg i processen och dessutom utförliga beskrivningar till både skaft och slida. När det även visas variationer på allt så blir det ett plus i kanten. Bok nummer två handlar om damaskusstål, eller mönstervällt stål som det också kallas. Jag ska inte gå in på vad det görs av och hur man gör det, utan det får räcka med att jag säger att det är nästa steg i smidet. Måste lära mig grunderna först...
Till min stora lycka upptäckte jag att K-Rauta har allt jag behöver för att bygga mig en liten ässja. Tegel, eldfast tegel, skyddshandskar, murbruk och en del verktyg. Snart är det väl bara materialet att smida av som fattas!
Så har vi skrivandet. Jag förväntar mig inte att alla ska veta vad det är, men för tillfället känns det som att jag överhopas med förfrågningar angående det. Fyra biografier på en vecka och så eget jobb förstås. Det känns emellertid som att jag är rätt improduktiv på den egna fronten just nu. Nå, det kommer väl det också, men jag tror jag ska försöka få mina grejer färdiga nu. Det börjar bli dags.
Så till sist har vi den övriga tiden. Att jobba börjar jag vänja mig vid faktiskt; det är inte så farligt att stiga upp tidigt om man väl får sluta tidigt. Har ju liksom eftermiddagen för mig själv då det bara är att välja vad man gör. Som vanligt går det rätt mycket tid till att sitta här vid datorn. För mycket kanske, men å andra sidan har jag kontakt med alla kompisar här. Det känns skönt att nästan alltid ha någon att samtala med, så må det vara via chatten eller MSN.
Annars fortsätter träningen som innan. Gymmet tre dagar i veckan och lite löpning däremellan; det känns bra att kunna använda kroppen till olika saker och märka att det faktiskt ger resultat. Man mår bättre, sover bättre och klarar mer än innan. Det är rätt praktiskt när man tänker efter. =)
Till allra sist har jag sparat helgen som varit... Det har varit en mycket bra helg, en som tog sin början i en röd liten bil på en parkering i Spånga. Jag plockade upp mina "brothers in arms" och vi satte kurs på landstället i Nässjö! En intressant sak var att träffa Laigus, något som inte alls kändes konstigt och som givetvis inte borde göra det; vi har trots allt känt varandra ett bra tag utan att för den skull ha träffats IRL. Nattis och Klfh, er har jag träffat innan men det gör inte saken sämre för det. =P
Väl nere i Nässjö drog vi direkt in i staden med rutorna nere, ivrigt diggande Pugh Rågefeldts "Stockholm" till nässjöbornas förtret. "Småland, here comes the 08 crew!" Nå, nu var vi bara två stockholmare, men Nattis och Lai fick vara med på ett hörn. Kort berättat, vi fick fatt i vår vän Imortal och åkte ut för att lämna väskor och annat skräp på landet. Därefter bar det av in till stan igen för att hämta Damas. Jag lyckades fälla kommentaren "Jag tror han har krulligt hår", och när vi sedan hittade den lille jeppen inne i ankomsthallen var mitt påstående ett faktum. Huruvida "Jag sade ju att han var krullig!" är rätt hälsningsfras lämnar jag osagt...
Frågan var dock: "Var är Ara?". Ett telefonsamtal senare visste vi att han åkt fel och dragit till Uddevalla. Av alla ställen. ^^ Men han kom rätt till slut, så där vid kvart i sju ungefär och en dryg timme senare än planerat.
Helgen som därefter följde var i stort sett en av de bästa på länge. Att bara hänga med polarna man trivs bäst med är alltid fint, men roar man sig också med lite vapenträning ( - svärdet), badar, fiskar och snackar så blir det extra bra. Synd bara att den fina frisbeen gick i två delar. Den var inte gjord som slagpåse.
Hur som helst, det var en intressant upplevelse att bara vara D-N för en gångs skull. Omvänt var det säkerligen en upplevelse att åka bil med mig som chaufför; 170 på landsvägen var rätt nice, men vad kan man göra när det är tomt, raksträcka och bilen är rapp som en anka på extacy?
Nej, jag måste sova nu. Duscha också. ^^ Usch. Sen kväll, tidig morgon, vilket resulterar i tupplur efter jobbet imorgon. Ha det gött! Bröder och systrar, sov gott och vakna. Ni andra, ja, ni får väl göra vad fan ni vill. =)
Kommentarer
Trackback
