Skönhet är ett mönster...

Ja, det har blivit så där att jag glömt bort det här stället nu igen. =P Men det gör nog inte så mycket, jag skyller på att jag haft bättre saker för mig och inte haft tid att minnas bloggen. Hur som helst, idag tänkte jag ändå att jag skulle göra en liten notis här...

Av något skäl så har just idag varit en ovanligt bra dag. Det har inte hänt något speciellt egentligen så det jag undrar över är varför jag är så uppåt. Det kan bero på att jag under eftermiddagen kände att förkylningen släppte. Jag kände mig liksom stark, rörlig, utan något som kunde hindra mig från att göra det jag ville. Och vad gjorde jag? Jag körde tåg... Det ville jag nu inte egentligen, men ibland måste man ju göra vad man måste.

Vilket leder mig till en annan sak. Jag vill byta jobb. Det är nu inget fel på tunnelbanan egentligen, men det är faktiskt hemskt trist i längden. Dagar som idag är inte så dumma, det ska erkännas och ses som ett plus, men dagarna när man inte har samma bra humör är inte alls lika trevliga. Dessutom skulle jag vilja ha ett jobb där jag kan gå upp på morgonen och klä mig som jag vill! Som det är nu har jag haft uniform sedan inryck i militären för drygt två år sedan. Den uniformen har jag dock inget emot, men brevbärarkläderna är hemska och tågkläderna är inte mycket bättre... Nästa jobb ska alltså vara ett utan uniform, i alla fall tills jag börjar på Polishögskolan. Om jag kommer in. =)

Det känns som att min lilla pocketbok blev rätt bra ändå. Jag var hemma hos mina föräldrar igår och såg då exemplaret som brorsan beställt; snygg och prydlig pocket på 91 sidor och det var klart bättre än förväntat. Kanske skulle man utnyttja Vulkan.se till fler saker någon gång...

Hm, det får bli allt den här gången. Kanske gör ett tillägg eller två imorgon när jag vaknar och inser vad jag missade! =)

Ja, det är ingen stor sak egentligen, men samtidigt känns det härligt att få ut någonting i alla fall. =) Med hjälp av http://www.vulkan.se/ har jag fått ut en av mina längre texter i pocketformat! Den blev inte särskilt lång, bara 91 sidor i pocket, men det är å andra sidan bara en novell som jag skrev, inte något avsett som romanmaterial. Den texten sparar vi till bättre tillfällen. =)
Hur som haver, jag är nu inte den som springer runt och slänger saker i ansiktet på folk, men vill man komma någonstans så kan man inte heller passivt se på. I denna länk: https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=18789 kommer ni raka vägen till underverket! Med viss blygsamhet ska jag inte säga för mycket om texten i sig, men till och med jag tyckte att det blev riktigt spännande, och då har jag ändå läst den ett antal gånger och har alla kort på hand...

Det känns skönt att ha avslutat den här texten på ett sådant vis. Nu kommer jag till den större utmaningen att få ett manuskript utgivet "på riktigt" som man säger, med ett riktigt förlag och helst i hårdpärm. Pocket lär det väl kanske bli i alla fall, men med lite tur kan det bli i hårdpärm om boken säljer bra som pocketbok också. =)

Tills dess, mycket nöje, hur ni än väljer att göra!