Om man kunde komma bort...
If you could get away,
close your eyes,
and let me show you my path...
Spårlöst, men kanske ett försök att beskriva i korthet vad jag känner just nu. Jag pratade i förra inlägget om att flytta utomlands tror jag. Visst skulle jag kunna kolla, men vad är det roliga med 100% sanning och säkerhet? Man får så mycket roligare med risker... Det vet jag att jag har nämnt förut; man lever mer med lite risker i livet.
Men det var inte poängen med det här inlägget. Att skriva blogg är ju egentligen fruktansvärt poänglöst eftersom rätt få har ett genuint intresse av vad jag och andra bloggare gör i livet. Ändå läser man. Är det för att kunna jämföra liven? För att lära sig saker? Något jävla skäl finns det, men det krävs nog en raketforskare för att ta reda på det. =P
Hur som helst. Det här med att flytta utomlands... Fan, vad gött det vore att typ dra iväg och lämna allting. Man skulle kunna göra något enkelt, inte jobba ihjäl sig men kanske ändå få saker gjorda. Är det någon slags önskedröm om simpel utopi jag har? Problemet med "utopi" är att det är väldigt likt "vision", vilket är ouppnåeligt. Ett "mål" kan man nå upp till, en "vision" kan man inte göra det med. Suck.... Livet kan tyckas simpelt vissa dagar och det kan tyckas komplicerat andra dagar. Just idag är det en komplicerad sammansättning av flera enklare saker och det gör ju inte saken bättre när man blandar två extremer så där. ^^
Nej, jag ska sätta mig ned och titta på det där. Jag har ju ändå tänkt jobba i ett år på heltid så pengar kanske kan finnas om jag bara sparar. Problemet (ja, ännu ett jäkla problem, de flockas ju här ^^ ) är att jag i så fall inte kan flytta hemifrån så snart som jag vill. Det är inte värt att flytta om jag inte ska bo kvar. Fast det finns ju hyresrätter... Tål att tänkas på det där.
Nu har jag slösat bort ytterligare energi på att skriva det här så nu ska jag vara tyst istället. Och ryska ska jag också lära mig någon dag. Samt franska. Au révoir.
close your eyes,
and let me show you my path...
Spårlöst, men kanske ett försök att beskriva i korthet vad jag känner just nu. Jag pratade i förra inlägget om att flytta utomlands tror jag. Visst skulle jag kunna kolla, men vad är det roliga med 100% sanning och säkerhet? Man får så mycket roligare med risker... Det vet jag att jag har nämnt förut; man lever mer med lite risker i livet.
Men det var inte poängen med det här inlägget. Att skriva blogg är ju egentligen fruktansvärt poänglöst eftersom rätt få har ett genuint intresse av vad jag och andra bloggare gör i livet. Ändå läser man. Är det för att kunna jämföra liven? För att lära sig saker? Något jävla skäl finns det, men det krävs nog en raketforskare för att ta reda på det. =P
Hur som helst. Det här med att flytta utomlands... Fan, vad gött det vore att typ dra iväg och lämna allting. Man skulle kunna göra något enkelt, inte jobba ihjäl sig men kanske ändå få saker gjorda. Är det någon slags önskedröm om simpel utopi jag har? Problemet med "utopi" är att det är väldigt likt "vision", vilket är ouppnåeligt. Ett "mål" kan man nå upp till, en "vision" kan man inte göra det med. Suck.... Livet kan tyckas simpelt vissa dagar och det kan tyckas komplicerat andra dagar. Just idag är det en komplicerad sammansättning av flera enklare saker och det gör ju inte saken bättre när man blandar två extremer så där. ^^
Nej, jag ska sätta mig ned och titta på det där. Jag har ju ändå tänkt jobba i ett år på heltid så pengar kanske kan finnas om jag bara sparar. Problemet (ja, ännu ett jäkla problem, de flockas ju här ^^ ) är att jag i så fall inte kan flytta hemifrån så snart som jag vill. Det är inte värt att flytta om jag inte ska bo kvar. Fast det finns ju hyresrätter... Tål att tänkas på det där.
Nu har jag slösat bort ytterligare energi på att skriva det här så nu ska jag vara tyst istället. Och ryska ska jag också lära mig någon dag. Samt franska. Au révoir.
Blandat flum
Ja, det var ett tag sedan jag satte mig här... Men det är väl så dags att avlägga rapport; mycket händer men kanske är det för lite om man jämför med tankar och ambition.
Till att börja med har jag nu jobbat mina sju första dagar. Det går bra faktiskt. Eller faktiskt och faktiskt, det är inte så väldigt svårt att köra tåg och med den gedigna utbildningen vi fick så har det varit "piece of cake" att lyckas. Det som stör mig mest är de förare som kör långsamt och som jag då kör ikapp. Om man kör för nära ett annat tåg så piper en signal och tåget bromsas automatiskt. Detta gör tåget väldigt gärna. Jag tror aldrig jag varit så förbannad på ett enda jävla ljud! Enda sättet att komma undan är dock att koppla ur tågets datorsystem och det får man inte... =) Hur som helst går det bra med tågen. Det är härligt att tjäna lite mer än vad jag fick för att slava på posten. Dessutom får man bra övertid och det tar bara tre år att gå till toppen på lönestegen. Om jag sedan är kvar så länge vet jag ju inte; troligare är att jag hittar på något annat.
Så vad händer annars i mitt just nu rätt rutinmässiga liv? Ja, bara det att det har blivit lite rutinmässigt säger väl det mesta. Förmodligen beror mycket på att jobbet tar rätt mycket tid. Men som vanligt duger inte "bra", det ska vara "exceptionellt" och helst "utomordentligt" på samma gång.
Det ser inte ut som att jag får tiden att räcka till för att få ihop ässjan på något vettigt sätt. Jag behöver en fläkt till den men för att köpa en sådan måste jag till andra sidan stan. Till detta kommer också en adapter för 12V från 220V eller vad vi nu har i kontakterna.
Istället är det silvret som lockar igen... Efter en tids kikande på mitt gamla forum (det var nog det första jag anslöt mig till) www.theringlord.com så känns det som att jag kan uträtta mer med det än något annat just nu. Således beger jag mig in till stan imorgon för att inhandla diverse silverartiklar och kika på sådana saker. Lite mjukglödgad tråd kan göra underverk, t ex www.golden-knots.com . Den sidan talar för sig själv...
Min plan för de kommande månaderna är nu att få till lite mer skrivande för att kanske äntligen färdigställa något. Det irriterar mig något enormt att tänka på hur många ofärdiga saker det finns i mina mappar! Men men, felet är ju mitt så det känns rätt meningslöst att vara irriterad någon längre stund.
Förutom skrivandet ska också silvret fram från hyllan. Smidig som jag är tänkte jag önska mig lite material i julklapp för att spara en slant och sedan kunna göra saker på detta. Med en brännare, lite lod och fluss samt diverse timmar med verktygen så kan man göra rätt fina grejer!
Jag kanske skulle överväga en framtid som smyckedesigner...
Jag skulle tro att jag har för mycket tid att tänka när jag kör tågen. Förutom att lyssna på radion om vad som händer i tunnelbanetrafiken så är det i stort sett det enda man kan göra. Tänka. Inte helt oväntat funderar jag rätt mycket på att flytta nu för tiden, men med planer kommer planer, så nu går jag runt med tanken att flytta utomlands också. Det vore onekligen häftigt att flytta iväg någonstans och jobba där! Frågan är var och vad jobbar man i så fall med?
Innan jag gick till jobbet idag såg jag Into the Blue. Nu är jag inte helt säker på varför han Paul Walker bor på Bahamas, men jag fick intrycket av att han drog dit utan att tänka så mycket. Min egen idé är alltså för tillfället att bara titta runt lite, spara pengar och sedan dra iväg. Man skulle kunna börja ett nytt liv på det sättet. Lämna allt. Lämna alla kanske är bättre att säga.
Nu är det inte så att jag vill lämna alla jag känner hux flux. Jag skulle bara sakna dem/er. Världen är stor och nog för att den är liten ibland så blir den sällan så liten! Men kanske är det också poängen. Man skulle kunna dra en parallell till att börja i en ny skola; man känner ingen och det finns inga förutbestämda saker att rätta sig efter. Den känslan fanns när jag ryckte in...
Genom att flytta någon helt annanstans än Sverige får jag flera saker. Delvis träffar jag nya människor, men det kan jag göra här hemma i landet också. Delvis får man ett annat språk (!) att använda och lära sig mer om, något som är oerhört trevligt för mig som är språkintresserad. Och, med risk för att låta en smula desperat men det bjuder jag på, genom att träffa nya människor träffar man nya flickor. =) Flickor är faktiskt trevliga saker och än trevligare om man är singel.
Egentligen har jag väl ingen brådska med allt sådant, men det ska sägas att det är roligare, mysigare och framförallt större att vara två... Men den dagen den glädjen. Jag ska väl fokusera på att komma i ordning med ett mindre rutinmässigt liv; lite kaos gör bara saker och ting roligare!
Nu har jag dessvärre glömt bort vad jag tänkte skriva mer i det här inlägget. Jag fastnade i någon diskussion annorstädes och på så sätt har jag nu glömt om det var något mer som skulle hit. Men det får väl bli en annan dag. I en annan tid. Av en annan person. Det är nu något att fundera över, personligheter. Kan ta upp det i nästa inlägg... Til then!
Till att börja med har jag nu jobbat mina sju första dagar. Det går bra faktiskt. Eller faktiskt och faktiskt, det är inte så väldigt svårt att köra tåg och med den gedigna utbildningen vi fick så har det varit "piece of cake" att lyckas. Det som stör mig mest är de förare som kör långsamt och som jag då kör ikapp. Om man kör för nära ett annat tåg så piper en signal och tåget bromsas automatiskt. Detta gör tåget väldigt gärna. Jag tror aldrig jag varit så förbannad på ett enda jävla ljud! Enda sättet att komma undan är dock att koppla ur tågets datorsystem och det får man inte... =) Hur som helst går det bra med tågen. Det är härligt att tjäna lite mer än vad jag fick för att slava på posten. Dessutom får man bra övertid och det tar bara tre år att gå till toppen på lönestegen. Om jag sedan är kvar så länge vet jag ju inte; troligare är att jag hittar på något annat.
Så vad händer annars i mitt just nu rätt rutinmässiga liv? Ja, bara det att det har blivit lite rutinmässigt säger väl det mesta. Förmodligen beror mycket på att jobbet tar rätt mycket tid. Men som vanligt duger inte "bra", det ska vara "exceptionellt" och helst "utomordentligt" på samma gång.
Det ser inte ut som att jag får tiden att räcka till för att få ihop ässjan på något vettigt sätt. Jag behöver en fläkt till den men för att köpa en sådan måste jag till andra sidan stan. Till detta kommer också en adapter för 12V från 220V eller vad vi nu har i kontakterna.
Istället är det silvret som lockar igen... Efter en tids kikande på mitt gamla forum (det var nog det första jag anslöt mig till) www.theringlord.com så känns det som att jag kan uträtta mer med det än något annat just nu. Således beger jag mig in till stan imorgon för att inhandla diverse silverartiklar och kika på sådana saker. Lite mjukglödgad tråd kan göra underverk, t ex www.golden-knots.com . Den sidan talar för sig själv...
Min plan för de kommande månaderna är nu att få till lite mer skrivande för att kanske äntligen färdigställa något. Det irriterar mig något enormt att tänka på hur många ofärdiga saker det finns i mina mappar! Men men, felet är ju mitt så det känns rätt meningslöst att vara irriterad någon längre stund.
Förutom skrivandet ska också silvret fram från hyllan. Smidig som jag är tänkte jag önska mig lite material i julklapp för att spara en slant och sedan kunna göra saker på detta. Med en brännare, lite lod och fluss samt diverse timmar med verktygen så kan man göra rätt fina grejer!
Jag kanske skulle överväga en framtid som smyckedesigner...
Jag skulle tro att jag har för mycket tid att tänka när jag kör tågen. Förutom att lyssna på radion om vad som händer i tunnelbanetrafiken så är det i stort sett det enda man kan göra. Tänka. Inte helt oväntat funderar jag rätt mycket på att flytta nu för tiden, men med planer kommer planer, så nu går jag runt med tanken att flytta utomlands också. Det vore onekligen häftigt att flytta iväg någonstans och jobba där! Frågan är var och vad jobbar man i så fall med?
Innan jag gick till jobbet idag såg jag Into the Blue. Nu är jag inte helt säker på varför han Paul Walker bor på Bahamas, men jag fick intrycket av att han drog dit utan att tänka så mycket. Min egen idé är alltså för tillfället att bara titta runt lite, spara pengar och sedan dra iväg. Man skulle kunna börja ett nytt liv på det sättet. Lämna allt. Lämna alla kanske är bättre att säga.
Nu är det inte så att jag vill lämna alla jag känner hux flux. Jag skulle bara sakna dem/er. Världen är stor och nog för att den är liten ibland så blir den sällan så liten! Men kanske är det också poängen. Man skulle kunna dra en parallell till att börja i en ny skola; man känner ingen och det finns inga förutbestämda saker att rätta sig efter. Den känslan fanns när jag ryckte in...
Genom att flytta någon helt annanstans än Sverige får jag flera saker. Delvis träffar jag nya människor, men det kan jag göra här hemma i landet också. Delvis får man ett annat språk (!) att använda och lära sig mer om, något som är oerhört trevligt för mig som är språkintresserad. Och, med risk för att låta en smula desperat men det bjuder jag på, genom att träffa nya människor träffar man nya flickor. =) Flickor är faktiskt trevliga saker och än trevligare om man är singel.
Egentligen har jag väl ingen brådska med allt sådant, men det ska sägas att det är roligare, mysigare och framförallt större att vara två... Men den dagen den glädjen. Jag ska väl fokusera på att komma i ordning med ett mindre rutinmässigt liv; lite kaos gör bara saker och ting roligare!
Nu har jag dessvärre glömt bort vad jag tänkte skriva mer i det här inlägget. Jag fastnade i någon diskussion annorstädes och på så sätt har jag nu glömt om det var något mer som skulle hit. Men det får väl bli en annan dag. I en annan tid. Av en annan person. Det är nu något att fundera över, personligheter. Kan ta upp det i nästa inlägg... Til then!
Vart tar tiden vägen?
Ja, så kan det bli när man börjar jobba på allvar och inser att man inte har så mycket tid att göra saker längre. Egentligen finns tiden där; man måste bara göra prioriteringar. Vilket jag ska göra från och med imorgon tänkte jag. Det här blir alltså ett kortare blogginlägg, men jag ska lägga fram min plan så att ni icke må misströsta och ledas att tro att jag aldrig kommer åter... =)
Tanken är alltså att sitta mindre vid datorn. Jag sitter väl egentligen inte så väldigt mycket här ändå, men jag känner att det är för mycket i vilket fall som helst. Jag hinner inte med det jag vill göra. Vad vill jag göra då? Jo, det är mycket enkelt:
1. Jag vill ta tag i ässjan när jag får lite tid över så att den kanske blir funktionsduglig. Sist jag pratade med en kille om hans ässja så berättade han att det hade tagit ett år att få den ordentligt funktionell och vettig. Med andra ord har jag tid på mig. ;)
2. Jag vill ta upp silversmidet igen. Just i det här finns det så många olika saker jag aldrig prövat och så många av dem är inte omöjliga att få till med lite övning, tålamod och någon smärre investering. Jag kanske skulle skrapa ihop ett litet lager av prylar, ta en del foton och försöka få det sålt. På så sätt får jag ut någon slags ekonomisk ersättning också...
3. Skrivandet. Det här är ju en rätt stor del av vad jag vill göra med min tid. Jag sitter ju här nu t ex, bara det pekar ju på hur skrivandet ramlar in i någon slags del av mitt liv. Hur som helst, det finns en massa saker att skriva och t o m ett par större saker som jag skulle behöva avsluta. Till råga på allt så föll det ned en ny idé, som jag tänker hålla hemlig, och givetvis började jag tänka en massa på den.
Nu är det lätt att tro att jag skriver "hemligt" bara för att folk ska fråga, men så är inte fallet. Sedan kan man ju tro att jag skriver att det inte är så för att ingen ska tro så men att det i själva verket just är så att jag vill att folk ska fråga. Och så vidare...
Men var inte oroliga om ni inte skulle se mig på ett tag. Jag tittar ju in lite här och var men antagligen inte lika länge. Har ju bröderna på chatten, de konstiga figurerna på MSN och en eller tre till att ta hand om. =)
Tanken är alltså att sitta mindre vid datorn. Jag sitter väl egentligen inte så väldigt mycket här ändå, men jag känner att det är för mycket i vilket fall som helst. Jag hinner inte med det jag vill göra. Vad vill jag göra då? Jo, det är mycket enkelt:
1. Jag vill ta tag i ässjan när jag får lite tid över så att den kanske blir funktionsduglig. Sist jag pratade med en kille om hans ässja så berättade han att det hade tagit ett år att få den ordentligt funktionell och vettig. Med andra ord har jag tid på mig. ;)
2. Jag vill ta upp silversmidet igen. Just i det här finns det så många olika saker jag aldrig prövat och så många av dem är inte omöjliga att få till med lite övning, tålamod och någon smärre investering. Jag kanske skulle skrapa ihop ett litet lager av prylar, ta en del foton och försöka få det sålt. På så sätt får jag ut någon slags ekonomisk ersättning också...
3. Skrivandet. Det här är ju en rätt stor del av vad jag vill göra med min tid. Jag sitter ju här nu t ex, bara det pekar ju på hur skrivandet ramlar in i någon slags del av mitt liv. Hur som helst, det finns en massa saker att skriva och t o m ett par större saker som jag skulle behöva avsluta. Till råga på allt så föll det ned en ny idé, som jag tänker hålla hemlig, och givetvis började jag tänka en massa på den.
Nu är det lätt att tro att jag skriver "hemligt" bara för att folk ska fråga, men så är inte fallet. Sedan kan man ju tro att jag skriver att det inte är så för att ingen ska tro så men att det i själva verket just är så att jag vill att folk ska fråga. Och så vidare...
Men var inte oroliga om ni inte skulle se mig på ett tag. Jag tittar ju in lite här och var men antagligen inte lika länge. Har ju bröderna på chatten, de konstiga figurerna på MSN och en eller tre till att ta hand om. =)
