Veckorna kommer och går
Den här veckan har jag hunnit med rätt mycket. Tror jag. Det är svårt att säga eftersom alla har väldigt olika uppfattning om vad mycket är. I korta drag har jag egentligen bara haft "något" att göra större delen av dagarna. Måndag-tisdag var nog inte så himla märkvärdiga. Jag jobbade extra på måndagen och var borta på förmiddagen innan dess. Tisdag var samma sak...
Onsdag hade jag tänkt att jag skulle gå och träna, men jag orkade inte riktigt så jag passade på att städa lägenheten och flytta grejer fram och tillbaka. =P Sedan hann jag ändå med ett litet träningspass hemma innan det var dags att gå till jobbet igen. Det finns ju roligare saker att göra än att köra tåg faktiskt, men den här veckan har det varit ok att göra det...
Torsdag var egentligen dagen som veckan handlat om. Nästan. Det var i alla fall den dag som jag såg minst fram emot. Jag steg upp rätt tidigt och åt frukost för att sedan börja städa. Det har blivit en hel del städande inför maskeraden, men vad kan man göra, det ska ju se snyggt ut. =) Dagens huvudpunkt var ändå pluggandet! Jag har som bekant läst in historia eftersom jag inte läste det i gymnasiet så nu igår fredag var det dags att avlägga sista provet. Det muntliga. Jag var ungefär lika väl förberedd som inför den skriftliga delen för några veckor sedan, vilket närmar sig det dåliga hållet. =P
Fredag klockan 9 stod jag utanför lokalen som provet skulle vara och väntade. Jag var rätt stressad redan då för jag hade fått leta lite och tänkte att jag skulle bli sen. Men icke, när klockan var 9:25 började jag bli irriterad och ringde någon sur tant som inte visste vad som hänt. Sedan gick jag till receptionen och beklagade mig där; min tid var minsann för värdefull för att slösas på att vänta. =)
Så hon i receptionen ringde lite till och bad mig sedan att gå upp till samma sal. Jag tackade väl för mig och gick dit. Som tur var fick jag tag i någon märklig lärare i korridoren så då passade jag på att fråga om han visste något. Och ja, det gjorde han ju! Han gick in i något arbetsrum som tillhörde de ansvariga för bl a historia och rotade fram hon som skulle hålla i det muntliga provet.
Så jag lade fram mitt problem för henne och hon hämtade pappret med provtiderna på. Då visade det sig att jag fått fel tid i mailet; hon trodde att jag skulle komma först vid 10:45 och jag trodde det var kl 9! För att göra en lång historia kort så fick jag ändå göra provet ensam (det var gruppvis annars) och även om det gick lite knackigt så tyckte hon att det var dugligt nog för VG! =) Rätt soft att läsa in 100 poäng historia A på några veckor så här! Min svit från gymnasiet håller i sig också: Inga G än så länge och så hoppas jag att det fortsätter för jag har inte fått ett G i slutbetyg i hela mitt liv...
Maskeraden således! Den var himla lyckad om jag får säga det själv, vilket jag nu kan eftersom det knappast var jag som ordnade allt. =P Det var väldigt roligt att alla hade jobbat så för sina utklädnader. Själv krånglade jag inte så mycket; jag var någon slags modern vampyr med huggtänder ditsatta med superlim (funkade perfekt!), ordentligt uppknäppt skjorta och svarta skinnbyxor lånade av en kompis, vilka jag nu för övrigt köpt för han kunde inte ha dem längre. Riktigt fina är de! =)
Kristoffer vann priset för bästa utklädnad och förtjänade det väl. Alla minns väl Jokern i Jack Nicholssons version från de gamla batmanfilmerna? =) Bra kläder, snyggt smink och håret i olika färger! Det lustiga är att han passade bra i svart hår så frågan är om han inte kommer färga hela håret mörkt nu. =P Kan bli lite knepigt i och med att hans ögonbryn är blonda... =)
Singstar hade vi också, tack till Sandra för det! Jag måste helt klart skaffa mig ett PS2 och Singstar för det är så sjukt roligt, speciellt när man har det på fest och så! Det ska också sägas att jag slog brorsan med 2-0, för han har pratat så mycket om hur bra han är på singstar. =P
Lördagen har jag väl ägnat rätt mycket åt att städa, men det tar ju inte särskilt lång tid att städa om man bara tar sig i kragen och får det gjort. Sådan är nu inte jag när jag inte har någon direkt deadline... Jag städade undan burkar och skräp tror jag, sedan kollade jag på en film. =) Men allt har ju sin tid liksom, så jag städade faktiskt undan det sista sen. Dammsög lite och diskade...
Tror klockan var halv fem eller så när Sandra kom förbi för att hämta sina saker. Men det fanns ju mat kvar sedan igår så vi åt middag tillsammans. Trevligt att bara kunna sitta ned och snacka då och då, inte bara träffas på fest eller när det är många fler omkring. =) Är nog ungefär som resten av min kväll här, jag tänkte inte riktigt göra något mer av dagen... =)
Söndagen har inte hänt än, det måste ju erkännas, men vem kan inte se in i framtiden? =P Det blir ett besök på julmarknad, sedan hem till föräldrarna på lite adventsfika och därefter ut på stan igen för att träffa lite olika kompisar. Full fart hela dagen alltså. Livet kanske inte ska levas på andra sätt, men samtidigt är det just de här kvällarna som idag som gör att man fixar det. Det går ju att gå på högsta växeln rätt länge utan större problem, men det är faktiskt skönt att räkna minuterna ibland. Man måste uppskatta tiden man har, fundera lite över sin tillvaro... =)
Nu ikväll har jag två filmer jag tänkte kika på. Det hinner jag utan problem innan det börjar närma sig natt.
Jag kom också på att det är nio dagar sedan jag raderade min profil på Arenan. Vilket förstås bara är intressant för de som spelat eller spelar. =P Men sådana konstiga typer finns ju också. Nattis, Johan, Jossan, brorsan... =P Weirdos!
Hur som helst känns det som att det var betydligt mer än nio dagar sedan, men jag känner heller ingen längtan efter att skapa en ny profil och göra comeback... Kanske för att det bara gått nio dagar... Kanske för att jag inte vill mer. Lite märkligt att det som varit en sådan central grej vid datorn har blivit något man inte tycker om längre. Fast det var väl snarare de omgivande medlemmarna som störde mig; jag har ju fortfarande kontakt med alla kompisar som jag träffat via hemsidan. =)
Allt har sin tid...
Det har gått många år och jag har gjort många saker. Två gånger slutade jag för att sedan sakta men säkert återgå till att ånyo skälla på folk. =) Kanske räcker det med de två meningarna för att den del av er som berörs ska förstå vad jag pratar om. Men för säkerhets skull kan jag också avslöja att det rör sig om webbsidan www.arenan.com . Så lite som en kul grej tänkte jag att jag skulle sätta mig ned och fundera lite på hur det har varit. =)
Allting började i högstadiet när en kompis visade hemsidan från den "gamla goda tiden", www.thule13.org . Jag tror det var så, men det kan också vara .com i slutet. Hur som helst, på den tiden var spelet fullt av märkliga buggar och fel, så man kunde liksom få tag i det man ville ha i utrustningsväg utan att anstränga sig över hövan. =P Man sålde sitt föremål några gånger och satt till sist med tio tusen silvermynt att köpa sig allt man ville för! Då spelade vi bara själva spelet som fanns på hemsidan och det gick inte en rast utan att vi sprang till någon dator för att logga in och roa oss med att slå på märkliga troll och monster. Förmodligen började jag redan då inse att jag aldrig var särskilt bra på själva spelet... =)
Det som egentligen hållit mig kvar under de sju, snart åtta år, som gått har varit forumet. Jag kan inte med säkerhet säga när det introducerades, men jag gissar att det har funnits i stort sett lika länge som den första versionen av spelet, med andra ord sedan starten 2001. I början fanns allting i samma fönster i webbläsaren och man hittade rätt lätt ut till de olika forumskategorierna när man väntade på att gladiatorn skulle få tillbaka sina kroppspoäng. Vilka kategorier som var aktuella just då kan jag inte komma ihåg, men det var nog ungefär samma utbud som idag. Jag höll mest ögonen på Allmänt, Krönikor, Bilder, Dikter och Övrigt. Spelet i sig har jag faktiskt aldrig varit särskilt intresserad av.
Det jag minns bäst från den tiden är nog när jag satt uppe en sen kväll och skrev ihop en märklig novell på engelska som jag sedan har fortsatt på till och från. Den är väl kanske åtta-nio sidor efter fem-sex år så jag ska ju inte säga att jag arbetar ihjäl mig för att bli klar. Texten är hur som helst rätt bra, i alla fall inledningen, och det var i det där gamla forumet som jag lade ut den och fick bra kritik. Jag tror att det var då som jag började ägna mer tid åt forumet än spelandet.
Åren rullade vidare rätt obemärkta och det var nog 2005 som allting fick verklig fart. För mig alltså. =) Arenan i sig hade under åren som gått från 2001 till och med 2005 hunnit med att växa sig betydligt större än det lilla spel som det var från början och bytt namnet till "Arenan" istället för "Thule13". Det var tider det... Men, sommaren 2005 var det!
Den sommaren hade jag ett jobb under lovet som i grova drag gick ut på att göra ingenting. Det egentliga jobbet var att hjälpa till på löneavdelningen på min ärade fars arbetsplats, men att sortera papper går ganska fort och vid ett tillfälle sade någon av kvinnorna på avdelningen t o m åt mig att inte arbeta så fort, för då hade de inga fler papper att ge mig. =P Lyckligtvis hade jag fått en datorplats att sitta vid så när arbetet tog slut började jag surfa och givetvis blev det mycket tid med Arenan. Spelet ägnade jag nu rätt lite tid åt; jag hade väl en gladiator för att peta lite med den, men forumet fick det mesta av uppmärksamheten. Detta underlättades av att man nu hade delat på spelen och övriga hemsidan!
Det som inte berörde spelen kom att kallas Community och jag ska erkänna att jag var öppet skeptisk till detta. "community" låter precis som "lunarstorm" och dess ohängda släktingar, så det är rätt självklart att jag ogillade idéen med Arenan som Community. Men det har fungerat bra och det var i slutändan bra att man gav spelen eget utrymme.
Det var på denna community som jag påbörjade min privata erövring av forumet. Tack vare datorn på sommarjobbet så kunde jag (när jag inte hade något att göra) ägna all min tid åt att kommentera noveller, dikter och skriva i andra delar. När det gäller just noveller och dikter tror jag att jag med fog kan säga att ingen undgick min uppmärksamhet. Postade man en text så fick man konstruktiv kritik av mig. =) Där lade jag grunden till mitt namns berömmelse på Arenans forum!
Ödmjukt, eller hur? =P
Jag är rätt säker på att det här var under sommarens mitt och jag sprang runt lite som jag ville bland trådarna, bokstavligt talat snudd på. Men som jag många gånger sagt, man lär sig skriva genom att ge andra kritik också! Förutom att hjälpa andra med deras verk så ägnade jag mig åt två saker: Att skriva det som kom att bli min längsta och helt färdiga text, "Ett dödens näste", samt spela rollspelet "Vapenträning - Svärdet". I detta rollspel var tanken att en läromästare för olika vapentyper lärde ut sina färdigheter till ett gäng ivriga elever. Jag ska inte säga mer om detta då det faktiskt finns som hopklippt text utan bara nöja mig med att säga att det var ett väldigt lyckat rollspel. =)
Senare under sommaren hösten, när jag väl tröttnat på att skriva i den där texten EDN (Ett dödens näste) så fick jag snilleblixten att inte skriva färdigt historien. Märkligt kan man tycka; istället för att skriva färdigt den fick jag idéen att agera ut slutet som ett rollspel! För att göra en lång historia kort blev vi aldrig färdiga, trots ett mycket begåvat gäng rollspelare. Fördelen var att jag och andra hittade varandra på hemsidan och skapade oss en annan del på hemsidan, något som inte behöver nämnas här. Det var ett bra sätt att lära känna nya människor i alla fall.
Återigen rullade tiden på rätt fint. Efter det halvfärdiga rollspelet med EDN som grund tror jag inte att jag gjorde något sådant på länge. Idéerna fanns nog, men jag tappade väl lite sugen... Jag har alltid varit svag för att ständigt vara pionjär när det gäller text och rollspel, så om jag känner mig själv rätt så lät jag bli för att jag kände "det där har redan gjorts". Jag minns i och för sig att jag skapade någonting om legoknektar vid ett tillfälle och 2007 skapade jag ett rollspel som, om det blivit färdigt, antagligen hade varit det största i Arenans historia! =) Det var mycket ambitiöst med två separata forumstrådar och hela sexton olika skapade karaktärer från min sida. Lite synd att jag inte lyckades ro den båten i land, men jag fick i alla fall pris för årets rollspel i forumsgalan som då hade börjat hållas. Undrar om det inte var 2006 den dök upp...
Men det spelar inte så stor roll längre. Just 2006 fick jag priset för rollspelet och priset som Årets manliga forumare, just för att jag "inofficiellt ägde forumet". =) Som jag nämnde innan fick detta sin grund sommaren 05 när jag ägnade all min tid åt att jobba med andra och dessutom vara hjälpsam på de sätt som gick.
Nu för tiden har Arenan förändrats, alternativt (!), har jag ändrats för mycket för att Arenan ska passa mig. Forumet är faktiskt fullt av otacksamma, icke-respekterande, slarviga slynglar som inte tycks ha mycket mer än gröt i huvudet, något en vän nästan lyckades bevisa vetenskapligt! =P Således bestämde jag mig idag för att det fick vara nog.
Nu höll jag nästan på att glömma att jag var crew i knappt sex månader också. Konstigt att jag inte tänkte på det, men det var kanske en del av problemet, att jag aldrig riktigt tog det på allvar. Jag gjorde givetvis mitt jobb efter bästa förmåga, men det blev bara en kortare karriär där. Jag tröttnade på alla fel som fanns att rätta till. =)
Hur jag träffat alla är nog en för lång lista att redogöra... Men jag har träffat på många märkliga figurer och rätt många har gått från internetpolare till nära vänner i det riktiga livet, vilka jag sätter stort värde på just för att vi började med inställningen att det är inte viktigt vem man är, utan vad man gör! En hedervärd inställning, om jag får säga det själv. Jag har emellertid Arenan att tacka för en stor sak: Klubben för inbördes beundran! Bättre sällskap är nog svårt att hitta om man så ägnar all sin tid åt att leta efter det! =)
Till sist ska jag bara ta ett par kortare saker som sticker ut ur mängden av alla minnen. =P
"Åh nej, inte en till som tror att han kan skriva..."
Detta var min tanke när jag första gången stiftade bekantskap med en av de som är Arenans i särklass bästa skribenter! Lustigt vad man ibland har lätt att döma på förhand. Ett roande minne i alla fall. =D
Under alla år jag spelat har jag lyckats med två saker en gång vardera: Jag blev mästare med min gladiator vid ett tillfälle och jag blev avstängd från forumet när jag postade en avskedstråd i fel kategori. Men jag tycker nog fortfarande att mitt avsked berörde hela hemsidan, inte bara den del som hör Övrigt-kategorin till! =P
Av alla märkliga typer jag bråkat med under åren finns det en som jag verkligen började hata, innerligt och utan förlåtelse efter flera år. Profilen alkalada alias thunderman alias många-fler-namn är i sanning en person att förakta.
Sedan finns det flera andra jag inte gillar och antagligen aldrig kommer se på med någon slags förståelse, men dessa är mest irritationsmoment man kan vifta bort. De är föraktade och oviktiga.
Det får nog räcka med minnen. Om jag kommer på fler så ska jag ta och lägga till dem, men tills dess tror jag att det blir bra så här. Det har varit sju, snart åtta, roliga år, men allting har sin tid. Jag avslutade min profil inatt och kanske skapar jag en ny någon dag framöver, men jag hoppas att det dröjer länge innan dess!
Högaktningsfullt,
Christian alias Filurix
"A revolution without dance is no revolution at all!"
Nej, jag är nog mer en impulsiv skribent egentligen, så tillvida att jag gärna tänker ut delar i förväg och sedan utforskar resten av historien i den takt jag skriver den. Jag vet inte om jag har pratat om det innan... Poängen är hur som helst att man antingen bara börjar med en historia och ser vart den leder. Man planerar inga slut, ingen mitten eller hur det ena ska vara relativt till det andra. Det är väldigt spännande att göra så faktiskt. =) Om man inte ens själv som skribent vet vad som ska hända i nästa stycke så är det som att se en film man aldrig sett!
Fingrarna hamrar på tangentbordet och i huvudet ser man scen efter scen och bara beskriver det. Helt plötsligt faller alla bitarna på plats och "DET" händer! Så man knattrar vidare på tangenterna och först när man hämtar andan, läser vad man skrivit och tänker till, det är då man inser att det är jävligt bra text! =)
Så är det med den saken i alla fall. Nu avbröt jag mig lite så jag glömde bort om det var något mer jag ville säga om det ämnet.
Moving on...
Jag lurar lite på att färga håret. Att jag ska klippa mig inom en hyfsat överskådlig framtid är rätt klart, men det vore roligt med förändring också... Nu är det inte frågan om en vild färg som typ blått eller grönt. Snarare tänker jag på en något ljusare färg eller en något mörkare nyans av det jag har nu. Vilket blir svårt att beskriva. ^^ Ahem... Ja, de som känner mig vet ju säkert vilken hårfärg jag har i vanliga fall så det är kanske sak samma. Men lite förändring på den fronten vore kul i alla fall. =)
Det var nog allt för ikväll. Finns ju givetvis mycket att skälla på som vanligt, men jag orkar inte riktigt med det idag. De sakerna finns nog kvar imorgon också. Pinsamt att 40% av folket i Sverige inte ens fixar en "enkel stavningskontroll"... Puckon, de finns överallt!!! Jag borde plocka fram DDT:n och göra mig av med dem alla!
Tjärnen
Tjärnen glittrar svart och mörk,
ett bråddjup utan botten,
och i brynet dansar naken älva,
ser inte faran i nattens vatten.
Jag tittar ur dunklet av huvan,
ser vad hon inte kan se,
och ej heller tycks hon se mig,
trots min varning för nattens sjö.
Dimmiga tår så nära brinken,
hon dansar utan bekymmer,
och frestar mig att lämna skuggan,
för en dans med naken skönhet.
Men mellan träden glittrar solen,
och älvan skyggar för ljuset,
ty sagor har ingen plats i dager,
blott gryningen är deras timma.
Tjärnen glittrar svart och mörk,
men i djupet utan botten
vilar naken älva i stilla ro,
för att dansa en annan afton.
