Skönhet är ett mönster...

Det har gått sju nätter sedan det tog slut mellan mig och min flicka. Jag tänker inte kalla det "gjorde slut", för det känns inte som att det var ett slut av det slaget. Hon lade fram sina tankar, jag försökte begripa och misslyckades grundligt till en början, men jag vet att hon inte skulle ljuga för mig. Således var det mer ett ömsesidigt beslut. Jag förstår vad hon menar nu, men det gör det inte lättare på något sätt... Sju nätter, och varenda en har jag drömt om henne. Inte om sex eller så, utan bara att få se på henne när hon sover, hålla om henne, se leendet och de glittrande ögonen... Fan.

Klockan är 03:10 och vad i helvete jag gör uppe kan man fråga sig. Kom hem för en liten stund efter att ha varit ute med några polare. Det svåra är att en av dem hade sin flickvän med sig. Det är nu inget konstigt i sig egentligen; hon är jättetrevlig och pratar gärna om allt mellan himmel och jord. Men som sagt, det blir inte lätt när man påminns om hur det var att kyssa sin egen älva.
De där mjuka läpparna, den där speciella smaken av just henne, parfymen vars doft alltid kunde förknippas med henne och som kunde få hjärtat att hoppa över ett slag. Och så känslan att ha henne mot mig, bara hålla henne hårt mot mitt bröst och känna henne andas. Närvaron av den man älskar är förmodligen det absolut mest levande man kan tänka sig.

Men men, livet går vidare. Det känns lite bättre nu när man fått "formulera av sig" som vi kan kalla det. Jag tror inte man kan säga så, men jag är inte mycket för regler angående skrivning. Stavning, grammatik och resten av det paketet ska givetvis beaktas, men innehållet i en text är helt och hållet upp till författaren.
Jag har funderingar på att skriva en text som förmodligen kommer att få de flesta att tappa hakan: En erotisk novell med två flickor/unga kvinnor som älskar varandra. Var och när detta ska utspela sig är inte bestämt. En kompis föreslog att det skulle vara förr i tiden eftersom det var betydligt mer tabu då än idag. Spänning är att förvänta sig i det fallet. Jag är nog böjd att hålla med honom. Vi får se vad som händer; än så länge har jag alldeles för mycket skrivjobb att hinna ikapp med för att jag ska kunna börja med något nytt.

När det gäller mitt senaste rollspel är det mycket roligt att så många är intresserade. Jag trodde aldrig att anstormningen av spelare skulle bli så stor! I nuläget är det 16 klara huvudplatser till själva rollspelet och ytterligare 4 väntar som reserver alternativt gästspelare i framtiden. Det kommer nog att behövas lite sådant om jag ska kunna styra upp allt.
Även om jag ogillar att framhäva mig själv så tror jag att det är säkert att säga att det här rollspelet blir det största i Arenans historia. Jag har skapat utrustning och grejer förr, men aldrig har jag tagit fram vapen, utrustning, karaktärer, kontinenter, en story och annat. Krig på två fronter ska det bli, och för mig blir det till att jonglera alla bollar med tungan rätt i mun.

Det var nog allt för den här gången. I och med att militären är slut så kan jag ju skriva här lite oftare och jag ska se till att göra det. Om inte så får de som kan se till att påminna mig. ;) God natt...