Om man kunde komma bort...
If you could get away,
close your eyes,
and let me show you my path...
Spårlöst, men kanske ett försök att beskriva i korthet vad jag känner just nu. Jag pratade i förra inlägget om att flytta utomlands tror jag. Visst skulle jag kunna kolla, men vad är det roliga med 100% sanning och säkerhet? Man får så mycket roligare med risker... Det vet jag att jag har nämnt förut; man lever mer med lite risker i livet.
Men det var inte poängen med det här inlägget. Att skriva blogg är ju egentligen fruktansvärt poänglöst eftersom rätt få har ett genuint intresse av vad jag och andra bloggare gör i livet. Ändå läser man. Är det för att kunna jämföra liven? För att lära sig saker? Något jävla skäl finns det, men det krävs nog en raketforskare för att ta reda på det. =P
Hur som helst. Det här med att flytta utomlands... Fan, vad gött det vore att typ dra iväg och lämna allting. Man skulle kunna göra något enkelt, inte jobba ihjäl sig men kanske ändå få saker gjorda. Är det någon slags önskedröm om simpel utopi jag har? Problemet med "utopi" är att det är väldigt likt "vision", vilket är ouppnåeligt. Ett "mål" kan man nå upp till, en "vision" kan man inte göra det med. Suck.... Livet kan tyckas simpelt vissa dagar och det kan tyckas komplicerat andra dagar. Just idag är det en komplicerad sammansättning av flera enklare saker och det gör ju inte saken bättre när man blandar två extremer så där. ^^
Nej, jag ska sätta mig ned och titta på det där. Jag har ju ändå tänkt jobba i ett år på heltid så pengar kanske kan finnas om jag bara sparar. Problemet (ja, ännu ett jäkla problem, de flockas ju här ^^ ) är att jag i så fall inte kan flytta hemifrån så snart som jag vill. Det är inte värt att flytta om jag inte ska bo kvar. Fast det finns ju hyresrätter... Tål att tänkas på det där.
Nu har jag slösat bort ytterligare energi på att skriva det här så nu ska jag vara tyst istället. Och ryska ska jag också lära mig någon dag. Samt franska. Au révoir.
close your eyes,
and let me show you my path...
Spårlöst, men kanske ett försök att beskriva i korthet vad jag känner just nu. Jag pratade i förra inlägget om att flytta utomlands tror jag. Visst skulle jag kunna kolla, men vad är det roliga med 100% sanning och säkerhet? Man får så mycket roligare med risker... Det vet jag att jag har nämnt förut; man lever mer med lite risker i livet.
Men det var inte poängen med det här inlägget. Att skriva blogg är ju egentligen fruktansvärt poänglöst eftersom rätt få har ett genuint intresse av vad jag och andra bloggare gör i livet. Ändå läser man. Är det för att kunna jämföra liven? För att lära sig saker? Något jävla skäl finns det, men det krävs nog en raketforskare för att ta reda på det. =P
Hur som helst. Det här med att flytta utomlands... Fan, vad gött det vore att typ dra iväg och lämna allting. Man skulle kunna göra något enkelt, inte jobba ihjäl sig men kanske ändå få saker gjorda. Är det någon slags önskedröm om simpel utopi jag har? Problemet med "utopi" är att det är väldigt likt "vision", vilket är ouppnåeligt. Ett "mål" kan man nå upp till, en "vision" kan man inte göra det med. Suck.... Livet kan tyckas simpelt vissa dagar och det kan tyckas komplicerat andra dagar. Just idag är det en komplicerad sammansättning av flera enklare saker och det gör ju inte saken bättre när man blandar två extremer så där. ^^
Nej, jag ska sätta mig ned och titta på det där. Jag har ju ändå tänkt jobba i ett år på heltid så pengar kanske kan finnas om jag bara sparar. Problemet (ja, ännu ett jäkla problem, de flockas ju här ^^ ) är att jag i så fall inte kan flytta hemifrån så snart som jag vill. Det är inte värt att flytta om jag inte ska bo kvar. Fast det finns ju hyresrätter... Tål att tänkas på det där.
Nu har jag slösat bort ytterligare energi på att skriva det här så nu ska jag vara tyst istället. Och ryska ska jag också lära mig någon dag. Samt franska. Au révoir.
Kommentarer
Trackback
