Idag minns jag.

Det här blir nog ett längre inlägg tror jag... Idag är en dag som inte alls känns bra på något sätt. Det är inte så att den har bådat illa för framtiden eller förstört något, den har bara varit en dag centrerad kring saker som påverkar mig negativt. Till att börja med var jag på begravning idag...

Det är aldrig roligt att gå på begravning. Händelsen i sig består av att man tar farväl av en älskad person och vem fan tycker att det kan vara bra. Just när jag skriver detta ser jag i ögonvrån att jag fått ett nytt e-mail från en person jag tycker är väldigt trevlig, det är livar upp den annars miserabla kvällen något... Men tillbaka till dagen som varit.
Till att börja med kanske jag borde klargöra att det var min mormors mors begravning. Eller mormor som alla kallade henne. Kallar henne, alltjämt... Hon blev 103 år och nio månader på dagen när. Den 18:e juli 1904 föddes hon och under det långa liv hon haft så har det skett mer än jag kan försöka förstå, två världskrig t ex. Mormor har också varit den som alltid funnits. Det har liksom blivit så att mormor var förknippad med tidens hjul som rullar framåt med oförminskad fart. Hon blev äldre, åren gick men likväl var det som hon stod vid sidan om och förblev stark.
Det var inte förrän för några år sedan som det blev lite sämre. Hjärtat började känna av åldern och hon blev tröttare. Nu ska jag inte försöka minnas alla tidpunkter för det kan jag inte, men för några år sedan fick hon en pacemaker och livsglädjen kom tillbaka. Senast mormor var här i huset var strax före jul förra året, på adventsfika tror jag. Jag såg en bild av det för några timmar sedan... Sedan dess blev saker och ting snabbt sämre och mormor blev gammal på riktigt. 103 år är så ofattbart länge att jag inte förstår hur hon kunde klara av det!
Jag träffade mormor sista gången före resan till Österrike på sportlovet tror jag. Då var hon sängliggande och det märktes att hon var trött. Men hon pratade med oss, fann ro i att vi var där och så. I mars någon gång efter resan var slut så var mamma med henne den sista dagen. Det... blir svårt att beskriva det som känns, för det kändes inte alls tror jag. I och med att jag skriver det här som jag gör nu känns det att tårarna bränner i ögonen igen. Men det är rakt på sak, det ska vara det.
Tiden efter resan vågade jag inte åka till mormor just för att jag inte ville se och känna hur jobbigt det var för henne. Jag vet att hon var lite rädd för det som skulle komma, men mamma och mormor fanns där och pratade med henne. Det är en glädje att mormor fick somna stilla och göra det i sällskap med någon.
Det finns inte mycket att säga om begravningen tror jag. Den var vacker, men den betydde också slutet för den här gången. Jag är inte den som tror på ett liv efter döden, ej heller gud eller hans rike. Jag vet inte vad som kan eller ska hända så jag tänker inte försöka säga vare sig det ena eller det andra. Kanske träffar jag mormor igen på något sätt.
Begravningen var vacker. Idag minns jag mormor. Jag hade alltid stor respekt för mormor. När jag var mindre kanske man kan säga att jag var lite rädd för henne, men det var på det sättet att jag inte visste vad hon kunde bli arg för. Mormor tolererade inte dumheter och det med rätta. Hon var av den skola som jag själv håller högt. Artighet, respekt och mycket annat, det var självklart att mormor skulle få det. På senare år har respekten varit i form av att jag älskade henne och ville henne det bästa. Kanske är det därför det finns ett visst "sätt" man är mot äldre på...

Idag minns jag mormor för allt hon gjort för mig. Alla pannkakor hon stekte. Alla bullar hon bakade. Jag minns en dag för många år sedan när jag genom köksfönstret såg henne komma gående upp mot grinden från bussen, en liten gumma som alltid var glad. Jag kommer ihåg alla dagar jag badade med henne på landstället som blev sålt. Min gammelmorfar byggde det men honom har jag aldrig träffat. Han dog i Jugoslavien -66 av någon sjukdom som jag inte kan namnet på. Jag har bara sett bilder på honom.
Jag tappade tråden lite här... Får kanske återkomma med mer om så är.

God kväll.


Kommentarer
Postat av: A

Fint bro!

2008-05-02 @ 00:48:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0