Skönhet är ett mönster...

Ja, det är ungefär så det känns. Men nu när jag skriver det här (som vanligt ungefär de ord jag formulerar i huvudet så det blir tankar) så känns det rätt bra. Jag kan skratta lite åt mig själv. Och det är ju bra! :P Det skrattar jag lite mer åt.

Ursäkta, jag kom visst bort mig lite. Istället för att vara så oerhört djup och filosofisk som jag brukar vara här så ska jag kanske tänka lite på varför jag skriver den här bloggen. Jag fick just en snilleblixt om det och glömde bort det... Crap...

Eh, hur som haver; jag pratade med en nära vän över skype idag och hon påpekade minsann att jag inte skrivit här på länge. Så nu gör jag det. Men det är nog en bra idé. På senare tid har jag faktiskt gått omkring och tänkt på att jag har flera skrividéer som jag inte gör något med. Och saken är den att jag har en lust att skriva, men när jag väl kommer hem så är det mycket annat som drar i mig. Disciplinfrågor således.
Som tur är så har jag faktiskt börjat skriva igen, på en text som jag började med för rätt länge sedan och aldrig gjorde klar. Tanken var rätt färdig och texten behövde väl egentligen bara skrivas färdigt. Nu har jag börjat igen! Just för att Sandra bad om mer sådana saker så ska jag lägga ut en första del här på bloggen ikväll, så har ni något att bita i, muppets! :P

Men som vanligt ska jag också babbla lite om det övriga livet. Det flyter på bra måste jag säga; det är typ fem veckor av heltidsjobb kvar innan jag går ned på deltid för att börja plugga. Jag är såå glad över att "tåg på heltid"-jobbet snart är slut. Inget illa mot den som vill jobba med tåg, men personligen kan jag ibland dö av tristess bara för att det är så dött! Man slutar tänka eller tänker på alla saker man vill göra istället för att köra tåg. Ond cirkel på tankeplanet. Lustigt nog är det i tåget jag oftast tänker ut idéerna för vad jag vill skriva och när jag väl kommer hem så skriver jag inte. :P Vad för studier det blir kan jag orera om en annan dag...

Annat som finns att säga... Jag och flickvännen var på bröllop för några veckor sedan och det var bland det roligaste jag gjort på länge. Allt fungerar utmärkt med min prinsessa också, även om det kanske är för tidigt att bestämma antalet barnbarn åt mina föräldrar (hoppas de läser det här och förfasas över deras son lättsamma inställning!). :P Hur som helst är det henne jag ägnar de flesta av mina lediga dagar åt och det ångrar jag inte alls, Cattiz, om du nu läser det här... Kom ihåg det! :-*

I alla fall, som synes här ovan har jag inte helt tappat stinget när det gäller att prata mycket om lite och jag hoppas att så förblir. Nu ska jag nog ägna mig åt lite skrivande igen och den där texten jag nämnde ska ni få plåga er med. Om nu någon fortfarande läser min blogg. Förutom du, Frida, du är inte riktigt bortglömd, fröken. :P

Till next time, pumpkins!