Så hände det...

Jaha, så var det dags. Jag har i stort sett gått genom livet och allehanda träningsformer och sportande utan några skador eller så. Men det kommer ju så klart förr eller senare. Idag lyckades jag med konststycket att nästan trycka höger axel ur led när jag körde en enkel hantelpress för bröstmusklerna. Kanske var jag lite för entusiastisk, kanske slarvade jag lite med kontrollen eller så var det något annat. En blandning förmodligen. Det kändes dock rätt besvärligt när axelkulan gled iväg och armen vek sig mer eller mindre. Som tur var så var det inget allvarligt; leden hoppade lydigt på plats igen när jag till hälften tappade, till hälften släppte vikterna på golvet. =) 
Som ett resultat av detta har jag emellertid tämligen ont i axeln... Detta är nu inte så besvärande egentligen, men jag har listat ut att det som händer vid sådana där saker är att musklerna och alla senor typ dras ut något, så man ska ta det lugnt så att det inte händer igen. Med andra ord blir det lite märkliga småträningsövningar för axlarna ett tag framöver, parallellt med den vanliga träningen. Och nej, jag ska inte ge mig på hantelpress i den närmaste framtiden, trots att det här var ett enkelt misstag. Jag har ändå gjort övningen förr...

På det stora hela är livet bra dock. Jag har betalat min resa till Österrike med lönen som kom nu i januari och jag slapp peta på sparpengarna för den resan. Vilket inte betyder att jag fick en fet lönecheck på 25 000. =P det är resan som är billig! =) Det mesta flyter  på nu. Jag har tagit mig flera millimeter närmare att börja skriva på min bok i alla fall, och det är väl ett eller flera steg i rätt riktning. Nästan så... Jag börjar få tillbaka tron på den faktiskt. Ett tag var jag lite tveksam till det hela.
Det började nog med att jag hux flux insåg att det råkar finnas ett väldigt stort antal fantasyböcker ute i den vida världen. Den tanken fick mig att fundera lite. Kanske vore det bättre att byta genre? Men nej, jag är inte någon kommersiell skribent som en del andra, Eddings t ex. Lite i brist på bättre så lyssnar jag på ljudböckerna av hans böcker just nu och jo, visst är jag lite fördömande då och då. Han tycks göra flera misstag som jag själv ser ned på och rättat folk som skriver för.
Nu kan man ju hävda att fantasy är just en sådan sak man inte riktigt kan rätta hur som helst, men samtidigt är det svårt att köpa ständiga pikar om män när det skrivs utifrån en kvinnas perspektiv. I väldigt många fantasyböcker tycks det finnas en allmän idé om att kvinnorna är sååå mycket bättre än männen, och att de inte alls förstår saker och ting. De är bara barbarer. =) Missförstå mig inte bara; jag är själv man så tro inte att jag fastnar på detta bara för den sakens skull. Nej, problemet i det hela är att man tröttnar på att höra det efter tag...
Och visst köper jag argumentet att det är en annan värld. Kvinnorna kanske är sådana i den världen. Men (!), och här kommer den bit jag försöker förmedla till mina adepter i skrivandets konst, att skriva fantasy bygger nog på att väva in sanning. Kanske lite svårt att greppa, men för att läsaren ska kunna acceptera det som är påhittat behövs det (enligt mig) en viss realism att luta sig tillbaka på, att jämföra med. Jag diskuterade detta med någon vid något tillfälle, men jag minns inte med vem. Han tyckte inte det lät riktigt i alla fall.
Nu kom jag nog bort från huvudämnet tror jag, eller det jag tänkte att jag skulle säga. Det här med att jag kommit närmare själva påbörjandet av skrivandet... Jag fick någon slags vision av det för ett tag sedan. Istället för att skriva om min bok som jag pratat om ett tag och hela tiden skjutit upp i brist på verklig entusiasm, så ska jag skriva den. Notera att jag utelämnar "om" här. Det är där hela den finurliga poängen finns; utan ett "om" så skriver jag inte om en nuvarande text utan jag bara skriver den. Genialt, eller hur?
Ok, det kan vara en lite märklig definition på det hela eftersom en del absolut kommer att säga att jag just skriver om den gamla versionen. Men på ett märkligt mentalt plan som är lite någonstans bland molnen gör det världens skillnad för mig. Och jag har en del andra intressanta idéer som också kan spinnas vidare utifrån detta. Jag har lekt med tanken på att detta blir ett livsverk men alltid avfärdat det eftersom jag än så länge inte har pysslat med det under ett helt liv. Eller halvt för den delen. Men faktum är att åren tickar förbi och jag är nu inne på sjätte året tillsammans med mina karaktärer och min påhittade värld. Även om jag inte skrivit aktivt på den så har jag ändå tänkt vidare, funderat fram och tillbaka med olika infall och så, och allting har liksom följt med mig som en mycket verklig idé.

Men nu ska jag inte orda mer om detta. Det börjar bli sent och jag är lite trött... Jag tror jag ska orera lite om vad jag tycker är bra fantasy i mitt nästa inlägg. Påminn mig om att ta en titt här då så att jag minns vad jag ska prata om; jag har ju en tendens att glömma annars. =P

Out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0